The Flying Vet

Tydligen näst intill omöjligt. Ni ska få hela historien.

Jag hade ringt och bokat besiktning till idag klockan 1300. Vid 12 åkte jag därför till rummet för att städa ur det och göra fint innan besiktningen. Jag hann inte det igår när vi flyttade, det är en historia för sig. Åter till dagens äventyr. Det gick fort att städa och jag var klar vid ca 1215. Jag hade med mig lite plugg så jag satte mig i köket i väntan på att vaktmästaren skulle komma. Vid ca 1255 packade jag ihop den mat jag hade lämnat så att jag bara skulle kunna åka när besiktningen var klar.

Klockan blev 1300 och ingen kom, jag väntade, vid 1315 ringde jag kundtjänst och frågade vart vaktmästaren var. Då hittade hon ingen bokning men efter lite letande kom hon fram till att jo, det var bokat en besiktning. Hon försökte ringa vaktmästaren men ingen svarade. Då sa hon att hon skulle fortsätta ringa och jag sa att jag väntar 10 min till, sedan går jag. Tiden gick, ingen kom och ingen hörde av sig.

Efter 10 min tänkte jag att nu går jag, men jag ringde tillbaka till kundtjänst först för att säga det. Då sa hon att hon hade fått tag på chefen precis efter vårt samtal. Hon var förvånad att ingen hade kommit då han hade lovat att skicka någon. Hon sa också att det skulle komma någon vilken sekund som helst. Då bestämde jag mig för att vänta lite till. Det var ju trots allt någon på väg och det var 10 min sedan hon hade pratat med chefen så det borde inte ta så lång tid.

Efter ytterligare 15 min hade ingen kommit och nu började jag bli ganska arg, jag hade planerat att åka och plugga efter och jag hade inte hela dagen på mig att vänta. Jag ringde ytterligare en gång till kundtjänst och den här gången sa jag att nu vill jag veta NÄR någon kommer så kan kolla på rummet. Hon blev även denna gång förvånad att ingen hade kommit och hon lovade att ringa tillbaka till chefen och sedan höra av sig.

Kort därefter ringer chefen och ber om ursäkt för att ingen hade kommit. Det hade varit något strul med en toalett och därför hade ingen kommit till mig. Jag sa vad jag tyckte och tänkte om att slösa bort min tid utan att höra av sig. Om de ändå hade ringt och sagt att de inte skulle komma så hade jag ju kunnat åka.

Det slutade iaf med att chefen godkände besiktningen per telefon och sa att om det var något som behövde fixas så skulle de stå för det.

Så klockan 1355 kom jag äntligen iväg därifrån och åkte ner på stan för att lämna in nycklarna. Då var det samma dam som jag hade pratat med i telefon som tog emot nycklarna och hon bad om ursäkt för det inträffade och så fick jag en pocketbok som plåster på såren. Det var ju roligt!

Avslutningsvis vill jag hälsa till Hasse:

Här i södra Sverige har vi både lokaltrafik och regionalbussar med täta avgångar så det blir inga problem att klara sig utan bil! :-P